Vad betyder fåordig? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera
fåordig
uttal: [ ²f'å:o:r_dig ]
(fåordigt, fåordiga)
Vad betyder fåordig?
fåordig adjektiv- som säger få ord
- tystlåten
- som inte pratar (eller skriver) mer än nödvändigt
exempel:
Snabblänkar- en fåordig person
Korsordsledtrådar & korsordssvar
Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt fåordig
Exempelmeningar som innehåller fåordig
Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.
- Också Arbetsförmedlingen i Storbritannien ska ha nått framgångar med dessa metoder ( se fåordig beskrivning i Jacobs 1994 ).
- Men Martina är fåordig.
- Anna är ganska fåordig då hon kommenterar de olika föremål somförekommer i kartan.
- Samtalet slutar dock redan vid den ursprungliga analysens slut, vilket förmodligen beror på att denna testtagare är mycket svag och fåordig.
- Hon var alltid fåordig och allvarsam.
- Men jag kände hur jag fortfarande brände om kinderna av blygsel och mot min vana var jag nog ganska fåordig under middagen.
- Jim Kimble, en lite till åren kommen fåordig man, höll på att tvätta sig i diskhon.
- Bodil hade varit mycket fåordig.
- Stor rörlighet, frisk luft och lätt att hålla tyst för en fåordig.
- Träffen blir plågsamt fåordig, Jaromil känner hån i flickans blickar och tar snart farväl med en känsla av nederlag.
- Han är fåordig.
- Adam var fåordig och gammal också, men han hade ju alltid varit sådan.
- För det mesta var fadern fåordig, ibland skrytsam men oftast korthuggen.
- Fåordig och dyster gick han för sej själv och grubblade.
- Mats själv var en tillknäppt och fåordig ung man som inte släppte folk inpå sig.
- Fåordig var han och tillpåköpet ofta sarkastisk i de få ord han yttrade, men nog hade hon märkt både värme och känslighet.