fullkomlig

(fullkomligt, fullkomliga)

Vad betyder fullkomlig?

1. fullständig

1. som besitter en egenskap till (mycket) hög grad; riktig, verklig, genuin

Exempelmeningar som innehåller fullkomlig

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Några år av fullkomlig trygghet, fullkomlig frihet.
• Kyrkans fulla gemenskap kännetecknas av fullkomlig kompromisslöshet i det väsentliga och fullkomlig tolerans i allt annat.
• Den medeltida uppfattningen om en fullkomlig kvinna var en kvinna som omfamnade rollen både som maka och mor.
• För att skapa legitimitet åt sin metod och uppfattningen av Gud som fullkomlig och god, formulerade Descartes principen om den onda demonen.
• att Gud skapat en fullkomlig och harmonisk värld, förde med sig en tro på att världen finns där, färdig att upptäckas genom att avkodas.
• Med fullkomlig socialisation menar de att människor är vad de antas vara och inget annat, samt att frågor om vem man är, inte heller uppkommer.
• / … / en fullkomlig synlighet ; villkoret för denna.synlighet.
• Sedermera kommer två av syskonen att adopteras av det nygifta paret och därmed göra deras lycka fullkomlig.
• Världen blir harmoniskt fullkomlig.
• Utopin beskrivs också tidigare i sviten av Bell när hon beskriver följderna av kärlek mellan kvinnor : Världen blir harmoniskt fullkomlig.