oanständig

(oanständigt, oanständiga)

Vad betyder oanständig?

1. inte anständig, fräck
2. som bryter mot god sed; osedlig
3. (i synnerhet) som gör eller innehåller anspelningar på sexualitet och könsumgänge

Exempelmeningar som innehåller oanständig

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Orgasm var grovt oanständig, ansåg han, men medgav att tidningens bilder inte gått ända till samlag.
• Camilla är högst medveten om att hon när hon dansar i Kairo och Beirut kan betraktas som en oanständig kvinna.
• 27 Det är denna anständighet som Marcella Althaus Reid bland annat anspelar på i sin formulering av Indecent Theology, oanständig teologi.
• Glabron sjöng en oanständig visa - eller trodde att han sjöng - och jag drog honom i ärmen och avbröt honom.
• Världen sa att den slutade vid närkegränsen och att allt på andra sidan gränsen var en otillbörlighet, en orimlighet, en oanständig slump.
• " Sån förbannad skit, sån oanständig, omänsklig smörja ! "
• tel. så och så " - vilken oanständig fräckhet !
• Man måste övertyga först och främst andra, sedan eventuellt också sig själv, om att bilden inte är oanständig.
• Är han verkligen så djupt oskuldsfull eller är han en inpiskad och oanständig sälle ?
• Den är mycket oanständig, och jag började ana att det var på väg att ta slut med min oskuldsfulla barndom.
• Förut hade den varit oanständig och förbjuden - nu var det annorlunda.
• Vi stod alla och stirrade på Lars Lundgren som om han ställt sig på huvudet och jonglerat glaset med fötterna, sjungande en oanständig visa.