oresonlig

(oresonligt, oresonliga)

Vad betyder oresonlig?

1. omedgörlig
2. omedgörlig; som inte tar skäl

Exempelmeningar som innehåller oresonlig

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• I samtalen ikläds styvmamman rollen som en dominant, labil och ibland oresonlig kvinna.
• Jag menar bara att hon låter lite oresonlig ibland, och hård.
• Hon är så oresonlig.
• Min man tyckte nog att jag var ganska oresonlig.
• Plötsligt kände han en oresonlig och - intalade han sig fullkomligt omotiverad - rädsla.
• Skräcken hade bytts ut mot en oresonlig ångest.
• Den måste vara oresonlig från början.
• För Lawrence tror inte att hans far är en totalt oresonlig man.
• Det var synd om den som led av en sådan oresonlig rädsla.
• Jag visste mycket väl att jag var oresonlig, men detta var ingen stund för sakskäl.
• Han vill inte vara oresonlig. "
• Jag kanske är oresonlig.
• ( Detta omdöme kommer från en åldring, förbittrad och alltmer oresonlig.
• Waqua är en erkänt skicklig köpman men fullkomligt oresonlig när det gäller tygerna, ett kolsvart tyg kan i hans ögon vara vitare än snö.