rufsig

(rufsigt, rufsiga)

Vad betyder rufsig?

1. som har oordnad frisyr

Exempelmeningar som innehåller rufsig

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Under en mörk rufsig lugg.
• Blöt och rufsig är den och de gulbruna, sneda ögonen iakttar henne.
• Hon var rufsig i håret och iklädd hans mammas ljusblå badrock.
• - Men vänta, sa han och plirade till, rufsig och smalögd med skräp i ögonvrån och sovlukt i andedräkten.
• Vinglande och rödögd stod han plötsligt i ytterdörren, svettig och rufsig i håret.
• Hennes hårknut hade gått upp och den sandfärgade flätan hängde rufsig neråt ryggen, men hon fäste sig inte vid det.
• Georg kom från gårdskontoret, vit som ett lakan och rufsig i håret.
• Jag är säkert både dammig och rufsig.
• En rufsig höna plockade tyst och nätt på golvet runt omkring hans fötter.
• Och då han äntligen stod på benen, rufsig och högröd efter sin krasch, såg han föraktfullt på pojken över glasögonen och tillade :
• Hon kom ut rufsig i håret, hon hade nån hos sig, hon sa :
• Ett gammalt helgonlexikon beskriver det blivande helgonet som " mycket rufsig i håret " vid framdragandet.
• Nästa dag drev han runt på gatorna tills han mötte en liten rufsig kattunge.
• Till slut dök hon upp till jagets dagyta, rufsig och halvkvävd, tog till första självbevarande sarkasm hon hittade :
• Det kunde ju vara roligt för Mats att komma hem till en hustru som inte såg rufsig och lidande ut.