ruggig

(ruggigt, ruggiga)

Vad betyder ruggig?

1. kall och fuktig

1. (om hår, fjädrar, växtlighet e.d.) hoptovad och tilltrasslad, som befinner sig i oordning
2. (om väder) kall och otrivsam
3. (om person) som är utsliten eller känner sig olustig, som gör ett obehagligt eller otrevligt intryck
4. (allmänt) skrämmande och obehaglig

Exempelmeningar som innehåller ruggig

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Ingen kan tro att hon satt som en ruggig kråka nyss.
• Hon såg lika skälvande och ruggig ut som jag kände mej.
• Han kände sig oren, vämjelig, ruggig och illamående.
• Nu är hon gammal, gammal och rädd och väntar på döden, sitter som en gammal ruggig kråka och tittar i ingenting.
• Och han skrev, olustig och ruggig, i flygande fläng.
• Alldeles som pastor Eriksson i tiden hade han gjort ett flyktförsök och återvänt ruggig och vingbruten.
• I dag är han trött och lite ruggig efter gårdagens viraparti, frusen och illa utsövd.
• Det är en ruggig dag i februari 1914.
• Det är en snötung och ruggig dag.
• Han ropade på Stina och befallde henne ta in konjakskaraffen, jag fryser, det var en ruggig resa från Lojsta... Skynda på nu !
• Lindberg torkade kallsvetten ur pannan, trött, ruggig, bakfull.
• Dagen var kall och ruggig, himlen gråvit och en spröd kall dimma hade flyttat horisonten till strax bortom spårvagnshållplatsen.
• Walter började känna sig ruggig, han klagade över huvudvärk.
• På den minimala scenen utspelar den sig i Strindbergsk scenografi, med en ruggig örn hukande ' oppanpå ' skåpet med fyrväpplingen.
• Hur mycket man än ryktade honom, såg han ändock alltid ruggig ut, och sådan hade han varit så långt man kunde minnas ; däraf namnet.