röd

Ordets historia/ursprung

röd, fornsvenska röper = fornisländska rauÖr, danska r0d,got. raups, fornsaxiska röd, fornhögtyska röt (ty. rol),ägs. réad (engelska red), av germ.*rauÖa-= urindoeuropeiska *roudho- i forniriska niad, litau.rau-das-, jämför röding. Avljudsformer: ie.*reudh- i grekiska érevthos, rodnad, got.gariuds, ärbar (egentl.: som rodnar),ägs. réodan, färga röd, fornisländska rjödr, röd,m. m. ~ *rudh- i ruda, litauiska rådas,brunaktig (jämför även riska), vartill medavledn. -r: sanskrit rudhird-, röd, grek.enjthrös, latin rnber (jämför rubrik o.rubin), fornslaviska riidru, medstibstantive-ringarna sauskr. rudhira o. fornisländska rodra,blod; se även rodna o. rost; välavlägset besläktat med sanskrit ravi-, sol, tillen enklare bas ren. Ordet är den mestspridda av alla indoeuropeiskafärgbeteckningar. - En avledning häravföreligger i fornisländska raudi, myrmalm, vartill enmotsvarighet (möjl. genom finskförmedling) lånats i no.-lapska ruoudde, järn,vars form synes visa hän på ettförger-manskt stadium, *roudh-, alltså väl etthalvt årtusende f. Kr. (K. B. Wiklund IF38: 81 f.); möjl. dock ytterst etturgammalt lån. - Röd i politsk betyd.,radikal o. d., hos oss vanligt fr. o. m.den franska februarirevolutionen 1848;på riksdagen 1847-48 kalladesradikalerna för de röda o. deultrakonserva-tiva de vita eller svarta; uttr. de rödaanvändes också om minoriteten i ett1848 existerande reformsällskap iStockholm (i motsats till de grå); efter ty.rot, franska rouge i samma betyd.; jämförbroschyrtiteln Le spectre rouge (dvs. Rödaspöket) 1851; benämningen efter blodetsfärg o. sålunda urspr, blott ompersoner som hyllade en våldsamrevolutionär omstörtning. Färgen årevolutionsfanorna i Frankrike var ofta röd, såäven å den under den stora franskarevolutionen använda frygiska mössan(jämför Stenhammar 1798: röda mössan,med syftning på en »frihetsvän»). -Den röda färgen å hår eller skägg harsedan urminnes tider ansetts tyda påfalskhet o. svek. Jordanes kallarRo-somonorum gens för gens infida(Rosomom, till fornhögtyska rosamo, rodnad, BuggeArk. 1: 3; se rost) o. berättar om flerainom detta folk förövade trolösahandlingar. Om Ermanariks trolöserådgivare Sifka, ävenledes av samma stam,heter det i J>iöriks saga, att 'hans hårer rautt sem blöÖ'. Judas Iskariot varenl. medeltida föreställningarrödskäg-gig. Rufus, den röde, är hos Plautusnamn på en illfundig slav. Den i äldrekeltiska, franska, tyska o. nordiskadikter o. sagor ofta uppträdande 'röderiddaren' ('Riddar Röd') var falsk o. feg;under 1600-t. i svenska vanligt somsmädenamn för personer som ansågosför listiga o. falska (ex. se förf. 1600-t:ssv. södra 38 samt f. ö. litter. hos Feilbergunder ridder R0d). Jfr det fsv.ordspråket: 'tak radh af rödhum flere ondhän godh'; franska 'il est méchant commeun åne rouge'; medellågtyska (1200 - 1500) (från en samlinglevnadsregler): 'Sustu (dvs. ser du) enenrotbarden (dvs. rödskäggig) man, / Sinhus schaltu vorgån (dvs. gå förbi)'. -För att beteckna något ovanligt i annatavs. t. ex. svenska dial. springa som en rödhund. - Rödbrusig, 1572: rödbrusigh,Lucidor 1672 m. fl.: rödbrusot, jämför ä. nsv.rödbrusad, ä. svenska brusig, Bellman,Leopold, om hy, svenska dial. brusug, uppblåst,brusig, tät, lövad, bruse, rödblommig,fet karl, norska brusa, breda ut sig, svälla;inhemska ord, besläktat med brusa o.brushane. - Rödhake, Lusciniaru-becula, Nilsson Fauna 1858, till hake,äldre hakel, skjorta, i mässhake (sehake 2), eller möjl. till haka; jämför sv.rödbröst(a) ds., danska r0dhals, ty.rot-kehlchen (se rotgel), engelska Robinread-breast, franska rouge-gorge osv. -Rödmosig, 1754 (om en landskapsvy), jämförno. raumosen, danska rodmussel, tillnio-si g, litet drucken, egentl.: röd av värme,se f. ö. d. o. Sverige dial. rödmasig ds.innehåller en avljudsform, varom undermasa 2. - Rödspätta eller -spotta,se spätta o. under spotta.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt röd

• almandiner
• bakas i tandoor
• Beskriver blick 6 bokstäver
• bestånd av småväxta fiskar
• bli nära vänner
• bli nära vänner
• blågul färg
• bröd gräddat i eftervärme
• caldari di ortona
• carl pontus och
• dunants verk
• en alg
• en fisk
• en fisk
• en fisk
• en fisk
• en fisk
• en form av dopplereffekt
• en fågel
• en fågel
• en fågel
• en fågel
• en fågel
• en fågel
• en grönsak
• en grönsak
• en internationell hjälporganisation
• en köksväxt
• en rödfärg
• en typ av mjukt

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller röd

• ask för osyrat bröd
• avbön under förödmjukande former
• avlångt franskbröd med vallmofrön
• avlångt stycke matbröd
• bark i brödet
• behandla hänsynslöst och förödmjukande
• belägen utanför spektrets röda del
• biblisk brödratrio
• binder mjöl i bröd
• bli röd i ansiktet
• Bostad för gråbröder
• bröd av smördeg
• bröd gräddat i eftervärme
• bröd i mumbai
• Bröd med skivor
• Bröd med skivor 9 bokstäver
• bröd om mat
• Brödbullen
• Brödet 7 bokstäver
• brödfat
• brödkorn
• brödskiva med pålägg
• Bär röda bär på hösten
• böhmiska bröderna
• de röda i djupet
• degrand i bröd
• Den är utmärkt med röda lappar 4 bokstäver
• Det röda på julbordet
• ekorröd spets
• en brunröd vinäger