Vad betyder sammanbiten? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

sammanbiten

uttal: [ ²s'am:anbi:ten ]

(sammanbitet, sammanbitna)


Vad betyder sammanbiten?

sammanbiten adjektiv
  1. behärskad
  2. med tänderna tätt och hårt pressade mot varandra, särskilt som en effekt av en obekväm eller otrygg situation av återhållen smärta, vrede, frustration eller liknande känslor
Snabblänkar

Besläktade ord till sammanbiten

    Sammanbiten på engelska

    Synonymer till sammanbiten

        Hittade inga synonymer till sammanbiten...

      För fler synonymer se synonymer till sammanbiten

      Korsordsledtrådar & korsordssvar

      Ibland kan korsordsfrågor och korsordssvar ge lite ledtrådar till hur man på ett annorlunda eller litet underfundigt sätt kan beskriva ett ord. Tyvärr så har vi inte hittat några för ordet sammanbiten ännu.

      Exempelmeningar som innehåller sammanbiten

      Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

      • Majsan är sammanbiten och säger knappt ett ord för en gångs skull.
      • Jag är nervös, men Majsan är bara sammanbiten.
      • Hon är illröd i ansiktet och mycket sammanbiten.
      • Margaretha låter sig viljelöst föras framåt i livet av hästen, hon beskrivs som trött och sammanbiten.
      • Den var kyligt sammanbiten och sade honom ingenting.
      • Han reste sig upp och gick hem, sammanbiten och förödmjukad.
      • Pappa blev askgrå i ansiktet och såg plötsligt alldeles sammanbiten ut.
      • Pappa var med på vigseln, sammanbiten och stum.
      • Han verkade dyster och sammanbiten.
      • Macomber satt där sammanbiten och rasande.
      • Damen såg sammanbiten ut, de placerades alla på en matta och efter en sista rutsch var de fria.
      • Han sa med sammanbiten illvilja : " Har du kommit hit för attt vara rar mot mig, så var rar mot mig.
      • Hon höll en tyst tirad för sig själv, stillsam och kontrollerad, men fylld av sammanbiten vrede.
      • Hon stod sammanbiten med blicken nerslagen.
      • Hennes min är sammanbiten.