Vad betyder skrovlig? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

skrovlig

uttal: [ ²skrå:vlig el. 2skr'åv:lig ]

(skrovligt, skrovliga)


Vad betyder skrovlig?

skrovlig adjektiväven bildligt
  1. grov och ojämn
  2. (om yta) grov, ojämn, knölig
  3. (om röst) sträv, rostig, hes, rosslig
exempel:
  • skrovlig röst
  • en skrovlig yta
Snabblänkar

Besläktade ord till skrovlig

    Skrovlig på engelska

    Synonymer till skrovlig

    För fler synonymer se synonymer till skrovlig

    Ordets historia/ursprung

    skrovlig, 1727: skroflug, jämför skråflot,knölig Spegel 1685, norska skruvlutt,skrovlig (av porös is),jämför svenska dial.skruvel,skrovlighet, till föreg., besläktat med nyhögtiska schroff,skrovlig, medellågtyska (från 1100 till Luther) schrof(fe), schrove,skrovlig klippa o. d., samt latin scrūpus,skrovlig eller spetsig sten (se under skrov lsamt jämför skrubb, skrubba o. skrupel).Växelform med urindoeuropeiska kr-: fornisländska hrjúfr, ojämn,skorvig, osv., se ruva, sbst.

    Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

    Korsordsledtrådar & korsordssvar

    Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt skrovlig

    Exempelmeningar som innehåller skrovlig

    Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

    • En skrovlig röst svarade.
    • Ömfotad tog han sej sen vinglande ut till en skrovlig sten en bit ut i vattnet.
    • Den lät hes och skrovlig och liksom brusten.
    • Rösten var skrovlig och lät inte riktigt nykter.
    • Han kunde inte räcka fram sin egen näve, skrovlig och smutsig, och ta i hennes hand.
    • svarade Husägaren tankspritt, med skrovlig röst.
    • - Det går inte, viskade han med skrovlig röst.
    • En skrovlig röst.
    • - Jag tror er, sa han med skrovlig röst.
    • Och att bära fram ett glas vatten till husets fru i en skrovlig pojknäve, det passade sig verkligen inte.
    • - Ja, huset kan en väl sälje till någon stadsbo som vill ha sommarnöje, säger han plötsligt med skrovlig röst.
    • Då hördes en skrovlig röst inifrån vagnen :
    • - Vi hade i alla fall en rolig jul till slut, sade Tony med skrovlig röst.
    • Sedan harsklade han sig och sade med hes och skrovlig stämma :
    • Hon hade en vass och genomträngande stämma som var lite skrovlig, men hon rensade den hela tiden med små korta hostattacker.
    • Detta förbannade regn, som trängde in i allt, överallt, och gjorde rösten alldeles för skrovlig.