ståtlig

(ståtligt, ståtliga)

Vad betyder ståtlig?

1. stor och imponerande
2. som utstrålar storhet, styrka, elegans och kanske lyx eller ära

Exempelmeningar som innehåller ståtlig

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Hm, det är han icke, men en vacker och ståtlig gammal herre.
• – Folk uppskattar den och tycker den är fin och ståtlig.
• Han var ståtlig och såg vid de tillfällena på något sätt oåtkomlig ut medan han med blicken uppmärksamt följde domestikerna.
• Den är sevärd i ståtlig spansk barock och magnifik med sitt kor i snidat trä.
• Det var en ståtlig, glänsande hund med vackert skall och okuvlig rävpassion.
• Ännu omottaglig för dess innehåll, vände miss Wigger nu eina glasögon mot ena fönstret och upptäckte en ståtlig vagn, som vintade utanför.
• En gång hade de båda ätit middag hos hennes föräldrar, som bodde i en ståtlig och vacker gammal våning på Östermalm.
• Inte alls för tjock, bara ståtlig, precis så kvinnlig i formerna som en man kan önska sej.
• En ståtlig kvinna, Ingars mor.
• Ståtlig är han och rörlig.
• Och nu dök också fästmannen upp, bra mycket äldre än hon, men ståtlig och älskvärd med ett vinnande leende.
• Elena hittade en annons med en bild av en ståtlig, tornliknande byggnad ; hon läste upp namnet och adressen för honom.
• Den gamle Morgonstjärna sörjdes innerligt och återstående medlemmar i sällskapet BBB närvarade och bidrog med en ståtlig krans.
• Jag har både spelat med och mot henne och jag kommer alltid att minnas henne som en ståtlig, skicklig och speciell kvinna – med varmt leende.
• Å, Georg : glad, ståtlig och stark - och så förvandlad till ett skräckslaget barn, när naturkrafterna bröt ut.
• Hans konst — uppburen af en ståtlig och entusiastisk personlighet — blefaf banbrytande betydelse.