sublim

(sublimt, sublima)

Vad betyder sublim?

1. andligt upphöjd
2. Som känner sig transcendent och såpass höjd över den banala, sinnliga världen att det därmed inte går att beräkna eller mäta, - översinnlig, upplyft, förandligad, höjd.

Exempelmeningar som innehåller sublim

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Kant tolkade detta gensvar som ett resultat av en sublim upplevelse, där åskådaren kunde befrias av en plötslig ' entusiasm '.
• 8 Se även Gibbons, 1994, s 124-128 ; Gibbons talar här om ' Kant ' s " official " explanation of sublim ity '.
• Borgen har en sublim och svindlande karaktär.
• Här finns ingen litterär historieskrivning med sin balsam som skulle ha gett en sublim mening åt hans fall.
• Det var distansen som gjorde allt detta möjligt, en sublim ensamhet med vilken Lestat och jag rörde oss genom de dödligas värld.
• Var sex då någonting vackert och upphöjt, mellan människor rent, en sublim förening ?
• Han tänkte det var en vacker film, en djup och sinnlig och sublim film, och allt tänkte han i relation till henne.
• Och inte för att Jan kände sig särskilt sublim, men som Yngve vara han bara inte ; barsk och fyrkantig och ganska supig.
• Men möjligen är det så att en passionerad, sublim kärlek, vars flamma når sin högsta höjd, inte längre går att förena med livet.
• Sublim !
• De båda damernas magar stämmer genast upp en sublim konsert i stil med Obertura 1812.