sur

Ordets historia/ursprung

sur, fornsvenska sur, sur, obehaglig, besvärlig(jämför äldre nysvenska (1520 - 1730) bådhe i söto och suro O. Petri)= fornisländska surr ds., norska sur, även: rå, fuktig(om jorden), danska sur, mlty., fornhögtyska sur(ty. sauer), ägs. sur (eng."sour), av germ.*sura-; besläktat med litauiska suras, salt, fslav.syru, rå, fuktig (av *sur-), alban, sure,urin. Från urgermanska spr.: franska sur. F. ö.av oviss härledning. Om här ej tvåord med olika ursprung sammansmält(varom nedan), kanske snarast på grundav den ofta uppträdande betyd, 'fuktig'(se nedan), med Falk-Torp, urspr, omsyrlig fuktighet o. sålunda även besl.med sanskrit sura-, somasaft, osv. o. medde under sörja anförda orden, till engrundrot sn i suga (jämför latin sucus, saft,osv.). Betyd, 'fuktig' uppträder i t. ex.sv. sur jord, ved, sura kol (jämför undersurkål nedan), med motsvar. i danska el.no., jämför nyhögtiska satirer boden, ävensom isurögd, med rinnande ögon (jämför fsv.surblinder ds.) =. norska sur0gd9 jämför isl.såreygr = ägs. suriege, fornhögtyska särougi osv.;sv. har även sur b en t, om ben medöppna sår. Enl. Persson Wurzelerw.s. 8, 134 f. utgår däremot sur i dennabetyd, från ett urgermanska adj. *sura-,drypande o. d., med f. ö. den här angivnahärledningen, medan sur om smakförbindes med grekiska xyrös, skarp, varmedordet även av andra sammanställts (iså fall med en betyd.-utveckling analogmed den i bitter); alltså tvåetymologiskt skilda ord, en möjlighet som ickeär sannolik, men kanske ej bör alldelesavvisas. - Uttr, se sur ut o. d., medavs. på sinnesstämning, t. ex. E.Lind-schöld: 'Seer surt och misslynt uth',motsv. i danska o. nyhögtiska (jämför engelska surly), syftarpå ansiktsuttrycket, som erinrar om det,som framkallas av ett surt eller bittertämne; jämför bitter. - Bita i det suraäpplet, 1610, jämför H. Bjelke 1588: 'mosteJagh nu biite ij etth hårth äple', motsv.i danska, Ity., höll. o. nyhögtiska - Den sure,om djävulen, i dial. även suren (suern),i anslutning till den redan i fornsvenska [-uppträdande-] {+upp-trädande+) betyd, 'obehaglig' o. d.; jämför isamma betyd, den fule, den lede,den onde, h i n h ål e (se h i n), raggen,s ty gg en, ä. nsv. Ijoten (se lyte), sv.dial. han grå m. fi. - Surbrunn,gammal beteckning för hälsobrunn, ännu iBerlins Läseb. i Natuii. 1854 o. kvar it. ex. Surbrunnsgatan i Göteborg o.i förkortningen Surn, jämför C. F. Dahlgren1: 302: 'Sörping, ock kallad Suren',folklig benämning på Söderköping; motsv.ty. sauerbrunnen. -Surdeg, om någotföråldrat eller dåligt, t. ex. i 'ha mycketkvar av den gamla surdegen', efterbibeln, t. ex. Matt. 16: 6: 'Ser till, ochförvarer eder för de Phariseers ochSad-duceers surdeg' eller l Kor. 5: 7: 'Benserfördenskull ut den gamla surdegen'. -Surkål, Kokeb. 1650. I uttr. tålamodövervinner surkål en översättning av ty.geduld uberwindet sauerkraut el.sauer-kohl, vilket senare anses somursprung-ligast o. bero på missförstånd el.skämtsam förvridning av sauré kohlen, dvs.sura (våta, fuktiga) kol; dock osäkert:dylika talesätt äro i nyhögtiska vanliga även omen del andra maträtter (holzäpfel,sau-erkäse, staudenkraut osv.). - S urmulen, Verelius 1681 (-mulin\ jämförColumbus 1669: surmulnom dat. plur.,Schroderus Gom. 1640: surmulot, Lucidorm. fl.: m ult; jämte verb sur mulaBren-ner 1723 osv. = danska surmule, frånmlty. surmulen, i yngre nsv., t. ex. V.Rydberg, Sydsv. Dagbl. m. fl., dock möjl.nybildning till sur mulen; jämför höll.zuurmuil, sur uppsyn: till mule (sef. ö. d. o. slutet); nu folketymologisktanslutet till mulen, såsom f. ö. redanLind 1749, som upptager ordetunder mulen. - Jfr sammelsurium o.syra.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt sur

• avrakad fläck på huvudet
• avskildhet i kloster
• barocka
• befattning som professor
• Bisarta
• Blivande macka
• en blå bergart
• en massagemetod inom alternativ medicin
• en metod för ljudåtergivning
• en riktning inom den moderna dramatiken
• en skalbagge
• en typ av enklare dator
• en växt
• ersättare för ett barns biologiska pappa
• ett djur
• ett land i Sydamerika
• ett mineral
• fick duga vid bönbrist
• förhöjning av surhetsgrad
• gammal oförrätt eller konflikt
• grundämne med högre atomnummer än uran
• Gällen
• hemistik
• hemistikdelare
• idyll ljud
• intill det orimliga
• kapitel i Koranen
• Knotig ved
• kvinna från Surinam
• kött i lag

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller sur

• absurd på ett kusligt sätt
• Absurt 8 bokstäver
• assurans och frakt
• en typ av surmjölk
• förhöjning av surhetsgrad
• ge ifrån sig surrande ljud
• grövre tåg för surrning på fartyg
• göra sur eller syrlig
• insättning av omfattande resurser
• kvinna från Surinam
• mjölk som avsiktligt har gjorts sur
• människans andliga resurser
• Märks i mensur
• person från Surinam
• Rest av sur frukt 10 bokstäver
• resurser eller åtgärder utöver de nödvändiga
• signalapparat med surrande ljud
• sluta att ge resurser till
• som avger ett surrande ljud
• Strålande resurs
• sur och vresig person
• sura för läkare
• Surade
• surfa på bräda med segel
• Surfteknik
• Surra som en mygg
• surre i bamse
• Surrealistiska
• söt och sur
• Usurpera