surmulen

(surmulet, surmulna)

Vad betyder surmulen?

1. trumpen
2. som uttrycker misshumör passivt; butter och dyster

Exempelmeningar som innehåller surmulen

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

• Du skall vara en öppen person som lyssnar på människor, som inte ser surmulen eller jäktad ut hela tiden.
• Taphro såg surmulen ut men vinkade åt Kelderek att följa efter upp från stranden.
• Sheldras grötiga svar var mer lämpat för någon tafatt och surmulen hjälpkvinna i ett bondkök än för en kunglig budbärerska.
• Han skrattade inte längre och rösten lät plötsligt surmulen.
• Eva växlade mellan jublande upprymdhet och surmulen dysterhet.
• Hennes lugn var välbehövligt, för hon återvände till ett hus där mor och dotter levde ensamma i surmulen fiendskap på grund av Janos Marton.
• Ibland visar han ordensriddarens stenansikte, eller en surmulen krämarnuna som hos dem vilka tagit värvning och bekänner sig till Luther.
• Men jag tyckte aldrig om honom, han var surmulen av sig och drack inte ens när han inte hade sin hustru i närheten.
• Hon kände sig nesligt bestulen på sin ko och var fåmäld och surmulen resten av kvällen.
• Honom såg hon först vid kvällsvarden, och då var han lika surmulen som vanligt.
• Skulder upp över öronen och surmulen trumpenhet till tack.
• Tilda gick surmulen in i pigkammaren och slog i dörren bakom sig.
• Surmulen stjälper han i sig det som finns kvar i glaset, tränger sig in i sällskapet, bjuder sig själv ur en halvfylld Clarete fino.
• Den typen av ofrivillig uppmärksamhet har tidigare fått John-Olle Persson att några gånger reagera med surmulen tystnad.
• Hon är surmulen och vill inte tala med mig.
• Biba avslutade sitt samtal och med en surmulen blick på Sabina började hon slå ett nytt nummer.