svart

Ordets historia/ursprung

svar = fsv., danska = fornisländska svor n. plur.;till urindoeuropeiska roten suer, tala, i oskiska (besläktat med latin) sverrunei(dat.), talare, jämför latin sermo, tal, samtal(se svärja); enl. somliga till urindoeuropeiska suer,ljuda, i sanskrit svdrati, ljuder, osv. (sesvärm). Övriga förklaringsförsökosannolika (litter. se Falk-Torp södra 1560). -Betyd, 'svar' anses kunna utgå från fsv.(osv.) andsvar, till and, mot (seansvar). - Avledn.: svara - fsv., isl.= danska svare. Härtill: svaromål, 1738,1771, Weste 1807, bildat till verb svara,väl efter kär o m ål (till fornsvenska kcera f. ds.);jämför .ä. svenska svarsmål, 1749 osv., den endaformen hos Sahlstedt 1773 o. Möller1790. - Ett annat vida spritt germ.ord för 'svar' är nyhögtiska antwort, med avledn.got. andawaurdi, angelsaxiska eller fornengelska andwyrde, isl.andyrđi osv., till and(d), emot (- an 2),o. ord; i nengelska i stället answer (-ansvar; jämför även ovan), o. i got.dessutom andahafls, till andahafjan, svara(till häva).svart, fornsvenska svarter = fornisländska svartr, da.sort (av svart-), ä. danska o. danska dial. ävensvart, gotiska språket swarts, fornsaxiska swart, fornhögtyska swarz(ty. schwarz), angelsaxiska eller fornengelska sweart (engelska swart),av urgermanska *swarta-. Avljudsform: isl.sorti m., mörker, tät dimma, norska surta,mörk järnhältig myrjord (till svartliksom t. ex. sump till svamp; jämförf. ö. fornisländska bloti: blöt, dofi: döv, hiti:het, roði till röd), fornisländska sortna, svartna(da. sortne är tvetydigt, snarast till sorfav svart), jämför till avljudet blikna: blek,döf na: döv osv., vidare: svenska ånamnetSurt an i Surteby sn Västergötland (fsv.Sur-toby m. m., av genit. till ånamnet fsv.* Surta = norska Surta, förf. Sjön. 1: 594,SOÄ IX. 2: 195), gårdn. Surt e Vättlehd Vgtl., av ä. Surto, oblik kasus tillett fornsvenska *surta = norska snrta ovan (jämförSOÄ 13: 15), om Surte i Ale hd Vgtl.se SOÄ 2: 58). Isl. sorta, svart färg,behöver däremot ej innehålla det svagaavljudsstadiet, utan kan vara enutjämningsform från en böjning *svarta,genit. *s(v)ortu, jämför under svala. -Väl besläktat med latin sordés, smuts, somdock kan på annat sätt förklaras. -Ofta i namn på sjöar o. åar med mörktvatten (se ovan o. förf. Sjön. 1: 593 f.);jämför t. ex. fornhögtyska Swarzaha, i tal. Lago Nero,grek. flodn. Mélas, iriska Dubhlinn (=Dublin), det svarta vattnet, osv. (ty., egentl,kelt. Neckar däremot av flera skälknappast till latin niger, svart). - Om andrabeteckningar för 'svart' se under blå,melankoli o. neger. - Ha eller visasvart på vitt på, t. ex. Dalins Årg.:'Jag kunde wisa Bror swart på hwitt',efter nyhögtiska schwarz auf weiss haben, zeigen,egentl.: ha eller visa skriftligt (svart bläckpå vitt papper), jämför franska avoir qch. parécrit. - Svarta havet, allmänbeteckning, även i ryska o. turk., medsyftning på dess dimmor, stormar o. d.,alltså av samma orsak som grekiska Pontosdxenos, det ogästvänliga havet (möjl.också med tanke på dess vildakustbe-byggare), sedermera efter de grekiskakoloniernas uppkomst P. evxc(i)nos, detgästvänliga (såvida ej här en eufemismföreligger, jämför t. ex. uppkomsten avEr-innyernas namn Evmenider).-Svartkonst, fornsvenska svart konst, mostsvarande i danska, ty.,eng., franska ; översättning avlat.nigroman-tia, ombildning i anslutning till niger,svart, av grekiska nekromanteia, spådommed tillhjälp av de döda, till nekrös, lik,o. manteia, spådom ( besläktat med minne).- Svartmuskig, Dalins Arg. i betyd,'surmulen' eller dyl. (jämför nedan), Bellman,om hy, jämför 110. svartmusken, till svenska dial.musken, disig, surmulen, no.: smutsgrå,disig, fuktig, svenska dial. musk, halvmörker,smuts, no.: duggregn, disighet, danska dial.:dimma, samt med specialisering åtannat håll: ä. nsv., svenska dial. musken,mur-ken, danska musk, mögel ~ norska mausken,moysken, murken. Väl jämte mossemed en grundbetyd, 'fuktig' eller dyl. Jfrä. svenska svartmngga, svartmuskig kvinna,o. svenska dial. mugg, fuktighet (se mögel).- Svartsjuk, o. 1650, jämför svartsot,svartsjuka, Lucidor; från uttr. såsomä. nsv. bära svarta strumpor Lucidorm. fl., svenska dial. draga svarta strumpor,vara svartsjuk, jämför norska svarthososjuke,östsv. dial. svartsocka av [-*svarlsocke-sjuka,-] {+*svarlsocke-sjuka,+) ävensom (ä.) engelska fö wear yellowstockings, egentl.: bära gula strumpor,vara svartsjuk, jämför to look yellow ds.Till samma område höra danska skaire enskakhoser, egentl.: skära snedstrumporåt någon, få korgen; jämför ty.ungläcks-hosen anziehen, ävensom äldre nysvenska (1520 - 1730) o. sv.dial. få skinn eller kalfskinn, i betyd.:få korgen, vartill med en nära till handsliggande utveckling danska skinsyg,svartsjuk, ä. svenska skinnrädd ds., egentl.: räddatt få 'skinn', dvs. en korg. Möjl. ärodessa uttr. med skin n de äldsta, o. deövriga (draga svarta strumpor osv.)kunna ha utvecklat sig ur sådana somfå benplagg, strumpor av skinn eller dyl.,i betyd, 'få korgen', med sammabetyd.-utveckling som i danska skinsyg. Hurufärgbeteckningarna 'svart' o. 'gul' [-inkommit-] {+in-kommit+) i dessa uttryck, är ovisst. Svartao. väl även gula färger betraktadesemellertid som olycksbådande. Jfr även t. ex.svart avund eller gul av avund,ävensom latin lividus, likblå, gröngul, menäven: avundsjuk. E. H. Tegnér återförhela denna grupp av ord o. vändningartill den medeltida sagan om Virgiliimisslyckade frieri, då han 'föll genomkorgen' (jämför få korgen; se korg), o.förmodar, att de nämndafärgbeteckningarna åtminstone delvis syfta påföljderna av detta fall; jämför höll. eeneblauwe scheen loopen, få korgen, egentl.:skaffa sig ett blått skenben. Se f. ö.Tegnér Hemmets ord södra 60 f. o. förf.1600-t:s svenska södra 27 f.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt svart

• Skånsk landskapsrätt somgörs på gåsblod
• Som ett bi 7 bokstäver
• Tryckfärg 4 bokstäver

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller svart

• det svarta sminket 7 bokstäver
• Framtidssvartsynt 9 bokstäver 9 bokstäver
• levde vid svarta havet
• smyger i svart
• Strukit över med svart 10 bokstäver
• svart anka
• svart balettsvan
• svart bränsle
• svart glänsande brunkol
• svart i silver
• svart i sot
• svart massadekor
• svart stil
• svarta djur
• svarta malins pappa
• svarta principen
• svarta silverinlägg
• Svartkonsten
• Svartvinbärsdrink 3 bokstäver
• Vad kan man få svart bälte i 6 bokstäver
• Är den lilla svarta
• är svart och vitt
• överallt figurerar hans svarta majestät i komedier romaner och memoarer