Vad betyder yrvaken? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

yrvaken

uttal: [ ²'y:rva:ken ]

(yrvaket, yrvakna)


Vad betyder yrvaken?

yrvaken adjektiv
  1. som just har vaknat och ännu är yr
  2. nymornad
Snabblänkar

Besläktade ord till yrvaken

    Yrvaken på engelska

    Synonymer till yrvaken

        Hittade inga synonymer till yrvaken...

      För fler synonymer se synonymer till yrvaken

      Ordets historia/ursprung

      yrvaken, Weste 1807, Atterbom 1835,har åtm. anslutit sig till yr, men börmöjl. historiskt sammanhållas med norskaørvakjen, som icke har sovit på helanatten; jämför medellågtyska (från 1100 till Luther) urweche, sömnlös; tilldet privativa (eller förstärkande) urgermanska *uz-,*us-, varom se ur 4 o. ur- 5. — Ett heltannat ord är danska aarvaagen, vaksam,egentl.: tidigt vaken, jämför fornisländska árvakr, tillisl. ár, tidigt (se arla).

      Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

      Korsordsledtrådar & korsordssvar

      Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt yrvaken

      Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller yrvaken

      Exempelmeningar som innehåller yrvaken

      Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

      • Pappa var yrvaken.
      • Yrvaken fick han se sin pappa stå där med en frukostbricka.
      • Kelderek kom yrvaken på fötter.
      • frågade hon på en gång yrvaken och ängslig.
      • Jag var förvirrad och yrvaken, satt där frusen i min säng med armarna hårt om benen över nattskjortan.
      • Mannen och kvinnan satte sej upp precis samtidigt med yrvaken förskräckelse i blicken.
      • Hon var fortfarande svettig och förvirrat yrvaken.
      • I förtvivlan och ilska kastar hon kottar mot en yrvaken myrstack.
      • Snus stönar till i yrvaken förvåning.
      • Yrvaken och vingligt bräddfylld av det hon vill säga, men inte förmår.
      • Än mera nu : när han la ifrån sig pennan och steg upp från sin koncentration, då var han ofta som yrvaken och vacklade.
      • Din röst sträcker på sig som en yrvaken kattunge, ovillig.
      • I yrvaken skrämsel satte hon en vass armbåge i sidan på honom och flydde så fort tåget stannade.
      • Du låter yrvaken.
      • Hon var visst alldeles yrvaken ?
      • Han lät både yrvaken och bakfull.
      • Av sina förvirrade och tafatta gester att döma såg mannen alldeles yrvaken ut.