Vad betyder tyst? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

tyst

uttal: [ tys:t ]

(tyst, tysta)


Vad betyder tyst?

tyst adjektivom personer "som talar lite el. inte alls"
  1. som inte ger ljud ifrån sig
  2. nästan eller helt ljudlös; som endast ger svaga ljud ifrån sig
  3. som bevarar en hemlighet; som inte säger något om visst ämne
exempel:
  • hamnen låg tyst och öde
  • sitta tyst
Snabblänkar

Synonymer till tyst

För fler synonymer se synonymer till tyst

Ordets historia/ursprung

tyst, fornsvenska thyster (senare: töst) = ä. da.tyst, tøst, danska tyst n., av urgermanska (snarast)*þus-ti- eller *þus-tia-, besläktat med sanskr.tusnim, stilla, tyst, túsyati, lugna sigo. d., iriska tó, tyst (av *tauso-), fornpreussiskatusnan, stilla, även i slav. spr. Stamvokalensursprungliga kvalitet (þust- el.þust-) är oviss. No. dial. tyst hörsnarast till det icke besl. tvist = fornisländska tvistr.Lidén IF 19: 338 f.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Exempelmeningar som innehåller tyst

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Ingen säger något, det är tyst och tyst och tyst.
  • Men i stället för stöd har det bara varit tyst, tyst, tyst.
  • Den högra följde efter, och så var han åter på väg, tyst, tyst, tyst.
  • Han smekte hennes mage, och tyst, tyst, så tyst att hon inte kunde höra vad han sa, berättade han hemligheter för sitt älsklingsfoster.
  • Tyst, tyst smiter han iväg och tittar på andra i samma ålder.
  • När hon vaknar är det tyst, tyst, och fortfarande mörkt.
  • Det är tyst omkring henne, tyst och mjukt och vitt.