Vad betyder van? Här hittar du förklaringar, böjningar, uttal med mera

van

uttal: [ va:n ]

(vant, vana)

Vad betyder van?

van adjektiv
  1. som fått vänja sig
  2. tränad, erfaren
  3. som har erfarenhet, ibland ofrivilligt
exempel:
  • med van hand
  • jag är inte van vid den svenska maten
Snabblänkar

Besläktade ord till van

Van på engelska

Synonymer till van

För fler synonymer se synonymer till van

Ordets historia/ursprung

van, mytol., vanl. i plur. vaner,fornnordiska gudomligheter av annatursprung än åsarna, från fornisländska vanir plur.,av mycket omstritt ursprung, bl. a. förttill fornsaxiska wanum, klar, glänsande (jämförVänern), o. till engelska wän, mörk (i detsenare fallet om vanerna som jord- el.fruktbarhetsgudomligheter); se senastBråte Vanerna (1914). - HärtillVanadis, om gudinnan Freyja såsomtillhörande van ernås ätt; från fornisländska Vanadis(jämför Distingen).

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt van

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller van

Exempelmeningar som innehåller van

Det kan underlätta att se ett ord man inte använder så ofta i en riktig mening, därför har vi hämtat meningar från olika källor (främst skönlitteratur, nyheter & akademiska tidsskrifter) och sammanställt dessa nedan.

  • Arbeten af Rembrandt, Frans Hals, van def Helst, Bol, Gerard ter Borch, Dou, A. van Dyck, Th. de Keyser, Q. Massys, van Ma-buse, van Ravesteyn m. fl.
  • 304 Van Zoonen 1998.36, 1989 ; Gallagher 1995 ; van den Wijngaard 1992 ; Creedon 1989 ; Skard 1989 ; van Zoonen & Donsbach 1988.
  • - Jag är så gammaldags, sa hon, jag vill leva som jag är van och jag är inte van vid män, jag är bara van vid pastor Hjort.
  • Hon var van att få sin vilja igenom, van att fatta viktiga beslut och van att inte låta män sätta sig på henne, den saken var klar.