äkta

Ordets historia/ursprung

äkta, adj., fornsvenska fäkta (echta), av äktabörd, genom äktenskap förenad - da.cegte, från medellågtyska (1200 - 1500) echl(e) (varav nyhögtiska echt,okänt i sydty. dial.) ds., av äldre *éft,av *éhaft = fornhögtyska éhaft, laglig, fornfrisiska dftds.; sammans, av -haft, egentl, behäftadmed (vartill medellågtyska (1200 - 1500) -haftich = -aktig.se d. o. o. häfta), o. sbst. medellågtyska (1200 - 1500) é, éwe,(gudomlig) lag, äktenskap, av fornsaxiska éo,lag = fornhögtyska éwa, lag, äktenskap (ty. ehe,blott: äktenskap), ägs. cé(w)9 av germ.*aiwö'i av omstritt ursprung. Snarastbesläktat med sanskrit eva-9 vana, gång, lopp,forniriska di, lag (till roten i, gå; se ed l,id 2). Knappast däremot, såsom oftaantages, av urgermanska *aigwö-, till latin aequus9passande, billig, egentl.: jämn (seeki-vok, ekvator); o. väl ej heller, såsomsenast Hirt-Weigand, till det indoeur.ord för tid, *aiu-9 som behandlas undere- l o. evig. - Med avs. på den mlty.övergången -ft- till -enf- (sv. -kt) jämfört. ex. akter (^ efter), - ak t ig (^häftig), häkta (^ häfta), inkräkta(~ bekräfta), lukt (~ luft), rykte(: rop), schakt (~ skaft), sukta l(^ fornhögtyska saftan). - Urspr, blott 'laglig,legitim' (om äktenskapliga förh.) såsomåkta barn, man, hustru (alla redan i fsv.),sedan (efter ty.) ofta om motsatsen till'skenbar', 'falsk', äkta svensk, silver,vara. I svenska dessutom för attförstärka en nedsättande betyd., ärke-, en äktabov o. d. - Äkta hälft, t. ex. Franzén,efter nyhögtiska ehehälfte; jämför danska wgtehalvdel.Tyska förebilder ha också uttr. bättrehälft, t. ex. Tegnér 1813 osv., o. detenkla hälft, maka. Uttr. synastidigast uppträda under senare hälften av1700-t. (särsk. 1790-t.), t. ex. 1765: 'Hanssvartsiuka halft', Kellgren 1792: 'mithjertas kära halft', 1798: 'Hälsa dinöma halft'; sedan allmänt, t. ex.Atterbom Lycks. ö, Wennerberg 1847: 'Etteget bo, en hälft så öm' osv. Med avs.på uttr. 'min bättre halft' jämförChronan-der 1649: 'then dygderijke jungfrwn,min vthwalde bäste deel'. - Taga tilläkta, motsvar. i danska, efter medellågtyska (1200 - 1500) tö (der)echte nemen; jämför medellågtyska (1200 - 1500) echt(e) n.,äktenskap, äkta börd. - Äkta, vb = da.egte, från medellågtyska (1200 - 1500) (sik) echten, gifta sig;jämför fornsvenska fäkta, giva äkta barns rätt åt,legitimera, med mostsvarande betyd, i mhty.- Äktenskap, fornsvenska fäkte(n)-, fäktaskap= danska egteskab, från medellågtyska (1200 - 1500) echl(e)schap;i svenska med sekundärt n (efter drycken-,köpen-, vetenskap o. d.); jämför-skåp.- Sammans, svenska äktklassisk, -tyskosv. (av ungt datum) efter ty.

Ordets historia kommer från Svensk etymologisk ordbok, Elof Hellquist (1922)

Korsordsledtrådar & korsordssvar

Korsordsledtrådar där svaret varit eller innehållt äkta

• anföra som skäl för
• av samma stam
• avvika negativt från släkten
• be om ursäkt
• Blivit gift
• frigöra från häktningsanordning
• fästa med hake
• förse med läkt
• Geniun
• gifta sig med
• i hög grad
• klackplats
• Orkar
• Orkar 6 bokstäver
• person som gärna debatterar i skrift
• person som hjälper överviktiga att banta
• plattform över golv- eller markplanet
• slakta enligt judisk ritual
• Slåss
• som inte påverkas av ljus
• strida med stöt- eller huggvapen
• Tar till maka
• Usurpera
• utgöra ursäkt för
• verkställa häktning av
• Är ofta hjärtliga

Korsordsledtrådar där ledtråden innehåller äkta

• anordning att fläkta sig med
• arrangemang på läktare utfört av supportrar
• bedragen äkta man
• besläktad genom giftermål
• besläktad med eller liknande mongoler
• Bibesläktad
• ett redskap att fläkta med
• fortplantning mellan närbesläktade individer
• fäkta med armarna
• Fäktas på is
• genomäkta
• haremsväktare
• Harrys äkta hälft
• Inte äkta
• läktare i teatersalong
• Läktarjippon
• läktarstöd
• oäkta i diktens värld
• oäkta som förled
• rural ordningens väktare
• separation mellan äkta makar
• skäkta
• Som en äkta vän
• svarar fäktare med
• Täkta av jord
• universitetsdel som omfattar besläktade ämnen
• Vem äktade en gisela
• viss likhet mellan äkta makar
• Äkta man
• Äkta som mina ord